Din rätt till rättvisa och upprättelse när du utsatts för diskriminering ska inte bero på storleken på din plånbok.
Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne står bakom förslag om en lagändring som innebär en ökad möjlighet att få sitt diskrimineringsärende prövat av domstol genom reducerade processkostnader. Vidare ställer sig Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne sig positiv till ökad finansiering till civilsamhällets antidiskrimineringsarbete.
Malmö mot Diskriminerings debattartikel i Aftonbladet
I Malmö mot Diskriminerings debattartikel i Aftonbladet den 14 maj 2025 ”En miljon diskriminerade men nästan inga domar” uppmanades riksdagen att rösta igenom motionen ”Tillgång till rättslig prövning för den som utsatts för diskriminering”. Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne delar den inställning Malmö mot Diskriminering anförde i sin debattartikel.
Nedröstade motioner om processkostnader i diskrimineringsmål
I kommittémotionen 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) ”En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa” yrkades att bland annat att fler bör ges möjlighet att söka upprättelse när de har utsatts för diskriminering genom att förenkla processen för att driva diskrimineringsmål och få skadestånd (yrkande 8) och att en utredning bör tillsättas med syftet att göra systemet för rättshjälp generösare och stärka DO för att därigenom möjliggöra fler utredningar och korta handläggningstiderna (yrkande 9).
I motion till riksdagen 2024/25:1310 av Rasmus Ling m.fl. (MP) ”Tillgång till rättslig prövning för den som utsatts för diskriminering” yrkades att riksdagen ställer sig bakom att den som utsätts för diskriminering ska få möjlighet att få sin sak prövad i domstol utan att behöva utsättas för en orimlig ekonomisk risk och tillsätta en utredning med uppdrag att lägga fram förslag på ändringar i diskrimineringslagen, rättegångsbalken, arbetstvistlagen och rättshjälpslagen i syfte att undanröja de väsentliga hinder för rättslig prövning som föreligger i dag.
Nuvarande rättslig reglering om processkostnader i diskrimineringsmål
Tillgång till rättslig prövning, ”access to justice”, när rättigheter kränks är en rättighet som följer av bl.a. Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Av art. 47 i rättighetsstadgan följer bland annat att ”var och en ska erhålla rådgivning, låta sig försvaras och företrädas” och att ”rättshjälp ska ges till personer som inte har tillräckliga medel, om denna hjälp är nödvändig för att ge dem en effektiv möjlighet att få sin sak prövad inför domstol”.
Huvudregeln i tvistemål och arbetsrättsliga mål är även att den part som förlorar målet ska betala motpartens kostnader. I 6 kap. 7 § diskrimineringslagen och i
5 kap. 2 § arbetstvistlagen finns bestämmelser som anger att ”om den som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad” så kan rätten förordna att vardera parten ska betala sin rättegångskostnad. Hur fördelningen av rättegångskostnaderna ska se ut beslutar domstolen om först efter det att parterna har slutfört talan i målet. Bestämmelsen i diskrimineringslagen infördes år 2009 i syfte att motverka att ”den som anser sig ha blivit diskriminerad inte avstår från att driva processen på grund av den ekonomiska risken” (prop. 2007/08:95 s. 461).
Den enskildes ekonomiska förutsättningar att föra process i ett diskrimineringsmål
Syftet med 6 kap. 7 § diskrimineringslagen om att den som anser sig ha blivit diskriminerad inte ska avstå från att driva process i diskrimineringsmål på grund av den ekonomiska risken har inte uppnåtts genom bestämmelsen, med hänvisning till mål- och ärendestatistiken.
En privatperson kan i vissa fall ha möjlighet att använda sig av rättsskyddet i sin hemförsäkring för att täcka rättegångskostnader, men i dessa försäkringar finns dels ett tak som oftast ligger på 250–350 000 kr och som huvudregel är självrisken
20-30 % av den totala kostnaden. Ställt mot att den diskrimineringsersättning som döms ut i diskrimineringsmål oftast ligger mellan 20 000 och 100 000 kr så är kostnadsrisken även med rättsskydd för den enskilde orimlig. Hemförsäkringen täcker dessutom inte arbetsrättsliga tvister.
Den nuvarande regleringen innebär att Sverige inte lever upp till kraven om tillgång till rättslig prövning när diskriminering har skett. Den reglering som finns i diskrimineringslagen och arbetstvistlagen har inte fått genomslag och uppnår inte syftet att förhindra att den som utsatts för diskriminering avstår från att driva processen på grund av den ekonomiska risken. Risken att behöva betala höga rättegångskostnader vid förlust och att inte genom rättsskydd eller rättshjälp kunna betala det egna ombudet fullt ut innebär ett väsentligt hinder för tillgången till rättslig prövning. Möjligheten att bli företrädd av DO är för den enskilda så pass liten att den inte kan ses som en reell möjlighet. Fackförbunden företräder enbart sina egna medlemmar i arbetsrättsliga tvister, vilket innebär dels att arbetstagare som inte är fackligt organiserade står utan möjlighet att få sin sak prövad, dels att de områden i diskrimineringslagen som inte omfattas av arbetsrätten (till exempel diskriminering inom utbildningsområdet, hälso- och sjukvård, tillgång till bostad och varor och tjänster m.fl.) faller utanför.
Ökad finansiering till civilsamhällets arbete mot diskriminering
Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne delar den uppfattning som framkom i yrkande 32 i motionen ”En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa” om att det finns behov av att stärka civilsamhällets långsiktiga förutsättningar i arbetet för att motverka rasism och för att upprätthålla kultur och språk inom olika etniska grupper.
De 18 antidiskrimineringsbyråerna i Sverige som verkar både enskilt och gemensamt intar en central roll i civilsamhällets arbete för att motverka rasism genom gratis rådgivning, insatser i diskrimineringsärenden, utbildning om diskriminering, samt opinionsbildning.
Sveriges antidiskrimineringsbyråer har inte i uppdrag att företräda enskilda i domstol och saknar egentliga resurser för att göra det. Under 2023 prövades fyra mål om diskriminering som drevs av en antidiskrimineringsbyrå. Men om vi hade ytterligare resurser för att växa med processförande jurister i personalstyrkan skulle antalet mål som vi själva skulle kunna driva domstol med all sannolikhet kraftigt öka. Vi skulle då kunna göra än större skillnad i vårt antidiskrimineringsarbete. Det är värt och värdigt att investera i arbete mot antidiskriminering för att sträva mot ett mer demokratiskt samhälle.
Förslag av Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne avseende processkostnader
När du står inför valet att välja mellan att endast eventuellt få upprättelse och samtidigt riskera att du får betala den diskriminerande partens advokatkostnader i belopp om kanske flera hundratusen kronor eller att låta bli att föra talan – vad väljer du då? De flesta svarar nog att de hellre väljer att låta bli att föra talan om diskrimineringsersättning och få sin sak prövad än att riskera att få hela sin ekonomi raserad.
Yrkande 9 i motion 2024/25:2643 ”En rättvis framtid; strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa” om att en utredning bör tillsättas med syftet att göra systemet för rättshjälp generösare var ett gott förslag, men Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne vill än hellre se en lagregel likt den i familjemål om att vardera parten som huvudregel ska stå sina egna rättegångskostnader. En part kan dock förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad, om han eller hon förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl (6 kap. 22 § 2 st föräldrabalken).
De förfaranden som åsyftas i 18 kap. 3 § rättegångsbalken ger som sämsta konsekvens för käranden (alltså den som påstår sig ha blivit diskriminerad) att vardera parten får stå sin egen rättegångskostnad. Den värsta konsekvensen för käranden enligt 18 kap 6 § rättegångsbalken är att delvis stå för motpartens rättegångskostnad som käranden orsakat genom att käranden uteblivit från förhandling, inte iakttagit ett föreläggande från domstolen eller genom påstående eller invändning som käranden insett eller bort inse saknade fog för sig eller annars genom vårdslöshet eller försummelse orsakat uppskov i målet eller vållat kostnad för motparten.
Vidare bör offentligt biträde förordnas för den som begär diskrimineringsersättning eller begär en fastställelsedom om att diskriminering har skett i rättslig mening så att man inte heller behöver stå för sina egna rättegångskostnader.
Sådana lagregler skulle utjämna maktförhållandet mellan parterna så att exempelvis en arbetsgivare inte kan skrämma den före detta anställde till tystnad genom det underförstådda hotet om att få betala dyra rättegångskostnader. Diskriminerade människor ska inte behöva riskera sin ekonomi för att de står upp mot diskriminering och för sig själva när de söker upprättelse för det de utsatts för. Det borde med andra ord vara gratis att stå upp för demokratiska värden i Sverige år 2025. Att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet enligt flertalet konventioner om mänskliga rättigheter och enligt Regeringsformen.
Nuvarande ordning innebär att det ofta endast är vissa människor med ekonomiska resurser som är villiga att ta den typen av ekonomisk risk, vilket är problematisk för rätten till en rättvis rättegång och tillgången till en sådan. Om du är fattig eller rik ska inte få lov att påverka din rätt till upprättelse när du har blivit diskriminerad. Dels fråntar det styrkan i den mänskliga rättigheten att inte bli diskriminerad, dels blir inte tillräckligt många diskrimineringsmål prövade så att rättslig vägledning erhålls i tillräcklig och nödvändig mån.
Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne anser att nuvarande ordning är ohållbar och strider mot syftet med den mänskliga rättigheten att inte bli diskriminerad. Det ska inte vara avhängigt socioekonomisk bakgrund och klingar illa med vad det innebär att vara en sann demokratisk rättsstat som åtlyder internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
Vi bör ligga i framkant i främjandet av mänskliga rättigheter och öka möjligheter till att få upprättelse för människor vars mänskliga rättigheter har blivit kränkta. Ur demokratisk synpunkt är det grundläggande att alla människor ska ha lika värde och lika rättigheter i enlighet med artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Det är en tragedi att ditt värde i att få lov att åtnjuta dina mänskliga rättigheter, i detta fall att vara fri från diskriminering, ska begränsas av vilken ekonomisk risk du har möjlighet att ta.
Låt inte plånboken frånta människor rätt till diskrimineringsersättning och upprättelse!
Emma Larsson, jurist, Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Mail: info@adbnorraskane.se
Gratis juridisk rådgivning i diskrimineringsfrågor: radgivning@adbnorraskane.se i följande upptagningsområden: Helsingborg, Bjuv, Båstad, Hässleholm, Höganäs, Höör, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Osby, Östra Göinge samt i Kronoberg.
Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering. Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne tar inte partipolitisk ställning i detta pressmeddelande/blogginlägg.
